Karlskrona: 1900-talet

Utanför Karlskrona finns ön Aspö, vilket sägs vara sveriges mest befästa ö. Det är enkelt att ta sig till Aspö med Trafikverkets bilfärja och väl där finns det bevarade objekt som täcker in ett helt århundrande av fortifikationskonst. Vi besökte så många vi hann med på en dag och de presenteras i detta inlägg i kronologisk ordning.


 

Ellenabbsfortet (1904-1959)

ellenabben port1

År 1897 föreslogs att ett nytt fort skulle byggas för att skydda Karlskrona örlogshamn. Tre år senare tog riksdagen ett beslut att uppföra ett sådant på Aspö. Efter fyra års byggande stod Ellenabbsfortet färdigt.

ellenabben port2

Ellenabbsfortet uppfördes under den tid då försvarsverk fortfarande skulle vara vackra för ögat. Prydliga murkrön och symmetri. Porten som leder in till fortet bär t.ex. dåvarande kungen Oscar II:s monogram.

ellenabben kanon2

Samtidigt är fortet rent försvarsmässigt konstruerat för dåtidens strid. Bemanningen var skyddade under ett betongtak och s.k. tornpjäser, kanoner skyddade med pansarplåt. Taket var vid vårt besök täckt av en skyddande presenning.

ellenabben kanon1

Bestyckningen bestod av tre stycken 25 cm kanon i dubbeltorn som tidigare stått på pansarskeppen Svea, Oden och Thule. Även Siaröfortet fick sin bestyckning från HMS Svea. På fortets två sidor sattes även ett 57 mm tornbatteri, och det är dessa två pjäser som finns kvar på plats än idag. Det tunga batteriet togs bort 1937.

ellenabben baksida2

För att skydda fortet från landsidan finns en vallgrav och möjlighet för försvararna att beskjuta en anfallande fiende genom skottgluggar i vallen.

ellenabben baksida

Förutom batterierna hade fortet bl.a. maskinrum, pannrum, telefonrum, kök, matsal samt borrad brunn.

ellenabben stängsel

Som så ofta annars blev Ellenabbsfortet snabbt omodern. Efter första världskriget stod det klart att den modern striden involverade tyngre artilleri, flygplan och gasattacker. Fortet var inte byggt för att motstå dessa vapen vilket innebar att det 1936 lades ner som fjärrförsvarsbatteri. De två 57 mm-pjäserna användes som mineringsförsvar till 1959. Platsen är idag inhägnad och fortets tunnlar delvis vattenfyllda.

Batteri Aspöberg (1924-1950)

År 1914 beslutade riksdagen att anlägga ett tung batteri på Aspö bestyckat med fyra stycken 30,5 cm haubitsar. Arbetet pågick i fem år mellan 1919 och 1924, men till sist stod fyra pjäsbrunnar färdiga.

batteri aspöberg2

batteri aspöberg3

Pjäsbrunnarna, som är 14 meter i diameter, var sammankopplade med varandra genom ett tunnelsystem. Bergrummet  innehöll bl.a. ammunitionsdurkar, skjutbordsrum och logement. Idag är tunneln plomberad och endast en pjäsbrunn finns bevarad.

batteri aspöberg

30,5_cm_kusthaubits_model_16

Pjäsen var den grövsta som funnits i kustartilleriet och varje granat var en meter lång och vägde 365 kg. Det krävdes ca 30 man för att sköta varje pjäs. Räckvidden för pjäserna var 20 000 m.

batteri aspöberg4

Som närförsvar till pjäserna finns platser för kulsprutor ihopbyggda med pjäsbrunnen. Betongtaket byggdes som splitterskydd i början av 1940-talet och batteriet var i drift ända till 1950 då det lades ned. Pjäserna skrotades tio år senare. För mer bilder av batteriet och dess pjäser när det var aktivt rekommenderas Museum för rörligt kustartilleris hemsida.

Batteri Hytterna (1929-1955)

År 1927 anlades strax söder som Drottningskär ett batteri med tre 12 cm pjäser modell 1894. Pjäserna var återigen gamla fartygskanoner.

Batteri Hytterna sidanBatteri Hytterna framBatteri Hytterna detaljBatteri Hytterna bak

Pjäserna var skyddade från tre sidor samt från ovan. Idag står ett pjäsvärn kvar och agerar främst regn- och vindskyddad grillplats med vacker utsikt över Östersjön.

Batteri Hytterna skyddsrum

Under 1940-talet kompletterades batteriet med skyddsrum och var därefter i drift till i mitten av 1950-talet.

inbasmätare

För eldledning använde batteriet en s.k. inbasmätare från ett torn i närheten av pjäsplatserna. Exempel på inbasmätare finns uppställda på Museum för rörligt kustartilleri på Aspö. Exempel på hur pjäserna såg ut finns på den mycket informativa hemsidan Tjelvar.

Batteri Bäckastrand (1933-1945)

Några år efter anläggandet av Batteri Hytterna, närmare bestämt 1931, stod nästa batteri färdigt på Aspö.

batteri bäckastrandbatteri bäckastrand2

Batteri Bäckastrad bestod av tre stycken 15,2 cm pjäser m/98 i öppna värn. Det innebär att det batteriet har stor skottvidd i sidled, men är samtidigt helt oskyddade. Pjäserna ligger dessutom nära kustlinjen (havet är direkt bakom träden på andra bilden).

15 cm pjäs 115 cm pjäs 2

Pjäserna är sedan länge borta, men en 15,2 cm kanon m/98 står idag bevarad på Skeppsholmen i Stockholm. I vårt bildarkiv i datorn hittade vi därför foton från när vi inspekterade denna pjäs i vintras. Räckvidden för pjäsen är 9 000 meter och eldhastigheten är ungefär 5 skott i minuten.

batteri bäckastrand skyddsrumbatteri bäckastrand detaljbatteri bäckastrand skyddsrum2batteri bäckstrand detalj2

1936-1940 tillfördes skyddsrum och ammunitionsdurkar till batteriet som står kvar än idag. Batteriet utgick ur organisation redan 1942 då pjäserna flyttades till Holmögadd. I pjäsvärnen sattes istället upp två 7,5 cm luftvärnspjäs m/30 avsedda för sjömål vilka fanns kvar i organisationen till slutet av 50-talet.

Batteri Jutudden (1940-1969)

År 1940 var det återigen dags att anlägga ett batteri på Aspö. Batteriet bestod av tre 57 mm pjäser m/89.

batteri jutuddenbatteri jutudden2batteri jutudden3batteri jutudden4

Batteriet består av tre pjäsvärn med tjocka betongväggar. På grund av tidsbrist hann vi endast undersöka två av dem vilka var identiska. Värnen består av ett rum för kanonen och ett mindre rum som antagligen ska agera ammunitionsdurk och/eller skyddsrum. Utöver värnen ska det finnas en kommandoplats någonstans i den täta skogen. Detta batteri användes till så sent som 1969 då det utgick ur organisationen.

57 mm pjäs

En annan bild ur vårt bildarkiv. På Vaxholms kastell står en 57 mm pjäs m/98 bevarad. Det är alltså denna kanonmodell som fanns i Batteri Jutudden men nu är bortplockade.

Teodolittorn

teodolittorn frontteodolittorn detalj

Utövare inbasmätare användes också tre s.k. teodolittorn för att ge eldledning till alla batterier i trakten. Information om avstånd och bäring från de tre tornen sammanställdes på en plats för att räkna ut en position för målen. Denna position sändes därefter ut till batterierna som då förhoppningsvis träffade rätt. Systemet möjliggjorde indirekt eld, d.v.s. att en kanon beskjuter en plats som inte kan ses från platsen för avfyrande.

Batteri Ellenabben (1972-2000)

batteri ellenabben detalj

När vi följde vår karta och de uppgifter vi hade om Aspö blev vi något förvirrande över Ellenabbsfortet och Batteri Ellenabben. När vi kom till framsidan av Ellenabbsfortet klarnade den bilden då vi möttes av ett misstänkt stenliknande objekt.

batteri ellenabben sidabatteri ellenabben front

Batteri Ellenabben är en kamouflerad pjäs från kalla kriget dagar. Närmare bestämt ett batteri av tre 7,5 cm tornpjäs m/57. Pjäserna stod relativt långt bort från varandra och var helt fristående byggda. Pjäserna leddes av en stridsledningscentral placerad på en egen plats. Detta system gjorde det svårt att slå ut hela batteriet med ett enda angrepp. Pjäserna hade en räckvidd på ca 12 000 meter och kunde alltså täcka samtliga infartsleder till Karlskrona. Eldhastigheten är 25 skott per minut.

kustspaningsradarstrika

För att kunna identifiera sjömål och rikta in kanonerna hade man hjälp av bland annat radar. Radartornet på bilden finns högst upp på Aspö och var en kustspaningsradar som var i drift till 1990-talet. Informationen från olika radarkällor sammanställdes i STRIKA (nedre bilden), en slags digital kartbild över området där olika batterier kunde samverka och samarbeta. Tiden för inbasmätare och teodolittorn var över när detta batteri var i drift.

Batteri Ellenabben lades ned år 2000 tillsammans med resten av det fasta kustartilleriet men finns alltså bevarat i form av en pjäs. Aspö utanför Karlskrona hade då för första gången sedan år 1680 inte någon aktiv fortifikationsanläggning (förutom det korta avbrottet efter Drottningskärs nedläggning och Ellenabbsfortet anläggande).


Utforskning av Aspös försvarsanläggningar var betydligt svårare än stadens 1600-talsfort. förutom olidlig terräng med klippor, buskage och de slingerväxter vi stockholmare uppfattade som ”lianer”, fanns det mygg och andra människoätande varelser. Lägg dessutom till att en del anläggningar finns på privat mark lite väl nära bostadshus för att de ska täckas av allemansrätten. Dessa problem övervanns dock relativt lätt, och de anläggningar som finns bevarade väger upp nackdelarna. Mycket är bevarat och tillgängligt genom att bunkrar ofta står öppna. Blekinge erbjuder samtidigt ett roligt djur- och växtliv som gör letandet till en mycket trevlig promenad.

Fakta till detta inlägg kommer främst från boken Befästningspark Karlskrona, men också från Museum för rörligt kustartilleri samt informationsskyltar från Statens fastighetsverk som äger och förvaltar många av fastigheterna.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s